1800-talets arkitektur
Början på en resa genom 1800-talets arkitektur och design: Från klassicism till järnarkitektur
Under 1800-talet genomgick arkitektur och design en dramatisk utveckling som återspeglade de förändringar och strömningar som präglade samhället under denna tid. Från den klassicistiska stilen som dominerade början av århundradet till den dekadenta och sinnliga estetiken hos jugend, var detta en era av innovation, utforskning och radikala förändringar.
I det här blogginlägget kommer vi att ta en resa genom 1800-talets arkitektoniska och designmässiga landskap och upptäcka de viktigaste rörelserna och stilarna som formade denna period.
1. Klassicism
1800-talet inleddes med starka influenser från antikens klassiska arkitektur. Under den här perioden återupplivades det grekiska och romerska arvet, och byggnader uppvisade symmetri, balans och proportion. Klassicistiska byggnader kännetecknas av deras enkla, eleganta former och detaljerade utsmyckningar. Exempel på klassicistisk arkitektur är det brittiska Museum of Natural History och det franska Pantheon.
Ett svenskt exempel på klassicism är den Kungliga Operan i Stockholm, belägen vid Gustav Adolfs torg.
Byggnaden uppfördes mellan åren 1775 och 1898 och är ett magnifikt exempel på den tidiga klassicistiska stilen i Sverige. Byggnaden ritades av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz och kännetecknas av sin symmetriska fasad, kolonner och den eleganta kupolen.
Interiören är utsmyckad med detaljerad stuckatur, kristallkronor och vackra målningar. Kungliga Operan är ett betydande kulturellt landmärke i Stockholm och en viktig del av Sveriges kulturarv.
I början av 1800-talet var inredningen starkt influerad av klassicismen och empirestilen. Här kommer en lista på några kännetecken för en typisk inredning under den perioden:
Möbler: Möblerna hade rena linjer och symmetriska former, inspirerade av antikens grekiska och romerska möbler. Trä var det vanligaste materialet, och möblerna var ofta tillverkade av mörkt trä som mahogny eller ek. Stolar och soffor hade ofta raka ben och ryggstöd med enkla dekorativa detaljer som rosetter eller förgyllda ornament.
Färger och material: Färgschemat var oftast neutralt med inslag av jordfärger som beige, kräm, ljusbrun och grått. Tyger användes för att ge en känsla av lyx och elegans. Vanliga tyger var siden, sammet och damast. Tapeter var också populära och hade ofta diskreta mönster eller motiv inspirerade av antiken.
Dekorationer: Dekorationer var ofta inspirerade av antikens konst och arkitektur. Det kunde vara kolonner, pediment, laurbladskransar eller grekiska urnor. Det användes också ofta ornament i form av förgyllda detaljer, som exempelvis på speglar, möbelben eller ljuskronor.
Belysning: Belysningen var främst baserad på levande ljus, såsom stearinljus eller oljelampor. Kronljusstakar och ljuskronor i förgyllt brons eller mässing var vanliga och fungerade som blickfång i rummet.
Konstverk och speglar: Konst spelade en viktig roll i inredningen. Stora oljemålningar eller speglar med förgyllda ramar var vanliga för att skapa en känsla av elegans och ge rummet en visuell tyngd.
Det är viktigt att notera att inredningsstilar såg olika ut beroende på geografi och social tillhörighet så detta är bara en generell beskrivning av en typisk inredning från början av 1800-talet i en klassicistisk stil. Det fanns stora variationer, då som nu.
2. Historicism
Mot mitten av 1800-talet uppstod historicismen som en reaktion mot den stränga klassicismen. Arkitekter började härma och tolka olika historiska stilar, såsom gotik, renässans och barock. Detta ledde till en mångfald av byggnadsstilar runt om i världen och skapade ett nostalgiskt återupplivande av tidigare epoker. Historiserande arkitektur var ofta överdådigt utsmyckad och dekorerad med olika ornament, såsom reliefskulpturer och utsmyckade fönsteromfattningar.
Ett svenskt exempel på den historicserande stilen från 1800-talet är Uppsala universitetsbibliotek i Uppsala.
Uppsala universitetsbibliotek, även känt som Carolina Rediviva, är en imponerande byggnad uppförd mellan 1820 och 1841 i historicistisk stil. Byggnaden ritades av arkitekten Carl Axel Setterberg och är en kombination av nygotisk och renässansarkitektur.
Fasaderna är prydda med detaljerade utsmyckningar, spetsbågiga fönster, gotiska traceries och dekorativa tinnar. Det centrala tornet, med sin spirformade takryttare och statyer som kröner byggnaden, är en framstående detalj som ger byggnaden en slående silhuett.
Uppsala universitetsbibliotek är inte bara en viktig institution för forskning och kunskap, utan också en imponerande arkitektonisk skapelse som hyllar historiska arkitekturstilar och ger en känsla av ädelhet och prestige.
Denna byggnad är ett exempel på hur historicismen under 1800-talet influerade svensk arkitektur och visade en förnyad uppskattning för tidigare epokers estetik och stilideal.
3. Industriell revolution och järnarkitektur:
Den industriella revolutionen under 1800-talet hade en djupgående inverkan på arkitekturen. Med användningen av järn och stål som byggmaterial möjliggjordes konstruktion av stora och imponerande strukturer, såsom Crystal Palace i London 1851 och Eiffeltornet i Paris från 1889. Båda byggnaderna tillkom i samband med världsutställningar.
Järnarkitekturen utvecklades till en egen stil och utnyttjade industriella material och konstruktionstekniker på ett sätt som tidigare var otänkbart. Arkitekturen präglades av stora, öppna ytor och en avsaknad av traditionell ornamentik. Istället användes ofta järnet självt som dekoration och för att skapa geometriska former.
Ett svenskt exempel på järnarkitektur från 1800-talet i Sverige är Hötorgshallen i Stockholm.
Hötorgshallen uppfördes år 1885 och var ett tidigt exempel på järnarkitektur i Sverige. Byggnaden ritades av arkitekten Gustaf Clason och utgjordes av en kombination av järnkonstruktion och glasfasad som släppte in rikligt med dagsljus. Fasadens järnkonstruktionvar dekorerad med detaljerade smidesarbeten, inklusive bågar och dekorativa element.
Hötorgshallen var ursprungligen en livsmedelsmarknad och spelade en viktig roll för Stockholms handel och försörjning under sin tid. Den kombinerade funktionalitet och estetik i sin design, där den öppna planlösningen och användningen av järnkonstruktion möjliggjorde för stora fönster och ljusinsläpp.
Hötorgshallen genomgick en betydande renovering och fick sitt nuvarande utseende under åren 1952-1954. Renoveringen leddes av arkitekterna David Helldén och Sven Markelius, som var kända för sin modernistiska arkitektur.
Under renoveringen ändrades interiören av Hötorgshallen för att möta moderna krav och behov. Det gjordes också förändringar i planlösningen och layouten för att skapa en mer effektiv och funktionell saluhall.
Den genomgripande renoveringen och moderniseringen av Hötorgshallen på 1950-talet har bidragit till att bevara byggnaden och ge den ett utseende som är närmare det vi ser idag. Hötorgshallen fortsätter att vara en viktig plats för mat och handel i Stockholm och en betydelsefull del av stadens levande arkitektoniska och historiska arv.
Under mitten av 1800-talet genomgick inredningsstilarna en förändring från den tidiga klassicismen till en mer dekorativ och romantisk stil. Här är några kännetecken för inredningarna under den perioden:
Under mitten av 1800-talet var den viktorianska stilen mycket populär. Inredningen präglades av överflödiga detaljer och en mix av olika stilar, inklusive nygotik, renässans och orientaliska influenser.
Möbler: Möblerna blev mer elaborerade och dekorativa. Mörkt trä, som valnöt och mahogny, fortsatte att vara populärt. Stolarna och sofforna hade ofta överdådiga former och var klädda i tyger med mönster och broderier. Bord och skåp kunde vara rikt snidade och förgyllda.
Färger och mönster: Färgerna blev rikare och djärvare, inklusive mörkare toner som vinrött, mörkblått och mörkgrönt. Mönstrade tyger med blommor, paisley och damast var vanliga.
Tapeter: Tapeter blev alltmer populära och hade ofta mönster som representerade naturmotiv, orientaliska mönster eller abstrakta mönster. Tapeterna kunde vara rika på detaljer och färger.
Prydnadsföremål: Rummen dekorerades med en mängd prydnadsföremål. Det kunde vara porslin, keramik, snidade träfigurer, kristallkronor och speglar med utsmyckade ramar. Det var vanligt att visa upp samlingar och kuriositeter i hemmet.
Belysning: Gaslampor blev allt vanligare under mitten av 1800-talet och ersatte gradvis levande ljus. Kristallkronor var populära och användes för att skapa en dramatisk belysning i rummen.
Det är viktigt att komma ihåg att inredningen kunde variera beroende på socioekonomisk status och geografisk plats. Detta är bara en övergripande beskrivning av den generella inredningsstilen under mitten av 1800-talet 😊
I morgon tänkte vi fortsätta med en liten djupdykning i arts and crafts! Hoppas du vill hänga med ❤️